Eifur tronar åtråvärd i härlighet
Skimrande som fjällbäckens färd mot hav
En resa mörk och lång
Lågor brinner vördande i var mans härd
Helande i renaste begär av kraft
Vädjande och fri
Eifur du brann,evigt jag svor
Eifur min frid i din famn av liv

Söker i din ålderdom den glöd som brann
Skinande gåvor i sin ljuvlighet
Ärligt är ditt ljus
Eifur du brann...
Stjärnor faller sörjande i oändlighet
Isande skärvor av dess liv i mig
Ödet ingen svek

Begråter ditt rike,känslorna lider
Trådar så sköra, av döden du ej kan stjälas

Eifur du brann så klart, ditt liv av ljus
I evighet